Idag och igår har det varit skolavslutning för barn/ ungdomar och skolpersonal. För första gången, på jag vet inte hur många år, har jag inte varit med. Mina egna skolavslutningar har följts av mina barns och därefter mina barnbarns. Det är en lång tradition att efter skolavslutningen, då börjar verkligen sommaren.
Det känns onekligen tomt att inte få se alla de finklädda barnen och vuxna i kyrkan, att inte få höra barnen sjunga alla fina sommarsånger och se 9:orna så fina och stolta på väg ut i vuxenlivet. Det är alltid lika vackert och vemodigt på samma gång. Ingen glass i år tillsammans efteråt blev det heller. Allt detta på grund av coronaviruset. Det känns underligt.
Utsikt från ”berget” dit jag alltid föreställt mig att ”kirrigita gick för att gnäga bärken” som min morfar sjöng om
Här har bevisligen mina föräldrars getter gnagt av barken på en björk ”uppe på berget” för länge sedan
Nu är sommaren ändå här med besked! Grönskan tilltar och allt växer så det formligen knakar. Idag väntas +27 grader. Kanske måste man prova att kasta sej i sjön för premiärdoppet? Barnbarnen har badat länge redan. Vädret är snällt och omtänksamt mot oss, för vi kan ju träffas utomhus med distans nu. Ikväll väntar utemiddag med barn och barnbarn. Det blir härligt!
Idag har sommarvärmen kommit och det ser ut att bli badväder närmaste dagarna. Cafe’et i Bystugan är i full gång och välbesökt. Gott fika och lättare mat finns varje dag hela juli kl 12-16. I lördags gick Jansjöspurten av stapeln, springtävlingen för alla barn. Sommarens höjdpunkt! Vädret till att börja med fint, men åskan mullrade och det kom lite regn på de sista deltagarna. Alla kämpade och sprang efter förmåga och lust.
………………….och sen blev det glass och diplom! Från alla håll ställer man upp för att hålla cafe’et öppet och det skapar samtidigt gemenskap och sammanhållning i byn. Så enormt dött och tråkigt det skulle vara i byn om inte Bystugans sommarcafe’ vore öppet! Var skulle man då kunna få träffa alla härliga mänskor och samtidigt få gofika?
En ny fantastiskutsikt över Jansjön med omnejd har öppnats i sommar på grund av skogsavverkningen på Skråcksåsen. En tur uppför den branta skogsbilvägen ”Bilknäckarn” upp på Skråcksåsens topp rekommenderas verkligen för den som vågar. Här är ett smakprov på vad man får se där uppifrån.
Sommarcaféet har varit mycket välbesökt hittills och går nu in på sista öppetveckan. Här samlas stammisar och nybesökare för en matbit eller gott fika. Man sitter och njuter i skuggan denna varma sommar och samtalar medan barnen hoppar i den fina studsmattan eller gungar och leker. Stammisarna blir allt fler och caféet har blivit navet i byn.
Bofasta och sommarboende hjälps åt att hålla caféet igång med gemensamma krafter. Det bakas godsaker och fixas till caféet i hemma i köken och sedan hjälps man åt i caféet. Det blir full fart när caféet öppnar kl 12 varje dag. Det gäller att vara på alerten när det kommer ett gäng som ska ha 7 våfflor med olika sylter och någon utan grädde eller när alla i ett stort sällskap vill ha olika rätter med eller utan tillbehör. Spännande, utmanande och roligt för oss alla amatörer i caféverksamheten. Gästerna är överlag mycket nöjda.
Nya kontakter tas och gamla kontakter återknyts tack vare caféet. Barnen får nya vänner i byn och banden till byn stärks tack vare Bystugan. De äldre pratar om gamla gemensamma minnen och barnen skapar nya. Otroligt vad mycket gott ett gammalt hus kan ställa till!
Gullis Loppis har också öppet alla dagar med många besökare. Loppisen är välfylld och där finns något för alla!
Alla som inte upptäckt denna oas, skynda er hit den kommande veckan! Tisdag 31 juli är sista dagen caféet är öppet kl 12-16. Därefter är det stängt till nästa sommar, så passa på! Välkomna!
Nu är tiden kommen för slåttanna i år ca 2-3 veckor tidigare än vanligt. Traktorerna brummar på alla byns lägdor. Det blir balar och löshö beroende på olika system att ta tillvara höet. Att sommaren är tidig i år är besvärligt för en del fåglar som valt olämpliga platser för sina bon t.ex inne i självlastarvagnens kåpa (bo med 4 små ägg) eller uppe under taket vid höfläktens trumma (3 svalungar hoppade ur boet i rena förskräckelsen). Kanske svalungarna klarar sej, men de var inte flygfärdiga ännu.
N’Lill-Alfre brukade sjunga denna passande sång, som ett av barnen i byn döpt till: Jansjöfamnen Nu ä’rä soligt å värnt på Knösen å Jangchön famnar i böljor blå å fröna skramlar i penninggräsä å alle man skola ut å slå å var ä slipsten å var ä bytta å mat i väska på ängen ut nu ä’rä frågan om å göra nytta nu få vi svettas innan dä bli slut!
På Alfreds tid gick man män, kvinnor, barn och hästar ur huse för att bärga höet inför vintern. Då var byn betydligt mer folkrik jämfört med idag och det mesta gjordes med händernas kraft och med hjälp av hästarna. Lägdorna slås idag fortfarande fast vi är färre och vi svettas fortfarande i solen. Traktorerna och maskinerna gör många händers och hästars arbete. Lägdorna i byn hålls öppna och byn levande. Idag finns också bystugans sommarkafé där höbärgarna och andra fikasugna kan få en paus och gofika eller mat. Mysigt!
VÄLKOMNA TILL BYSTUGANS SOMMARKAFÉ! ÖPPET 12-16 i juli
jansjo.net -Hemsidan med nyheter och nostalgiska minnen från Jansjö med utmarker.
Välkommen till Jansjö byn som är toppen!
