Hösten är här och svamparna poppar upp ur jorden. I skogen är det fortfarande gott om blåbär och lingon på vissa ställen. I helgen blev det en givande tur i skogen och kvällen blev sen. Kom hem med massor av Karl-Johansvamp, som behövde tas om hand. Svamptorken laddades full och det blev också mycket fräst svamp. I år är det Karl-Johansvampens år, iallafall här. Såg också många andra vackra svampar, men de fick stå kvar.

🐈‍⬛ Någon kanske undrar hur det gått för vår hittekatt?

Mirran har vuxit fort och har ökat från ynkliga 343 g, när hon hittades, till drygt 2 kg. Hon blir nog ingen stor katt. Hon är nu 5 månader och en ljuvlig varelse. En mer tillgiven katt får man leta efter. Hon kryper gärna upp i knäet när man sätter sej ner och kurar då spinnande ihop sej. För en nybörjare på katt är det hänförande mysigt. Man blir sittande och bara njuter av tillgivenheten hon visar.

Hon får alltmer frihet, eftersom hon kommer att få vara utomhus när hon vill. Hon har erövrat stallet och höladan. Första gången hon var lös i stallet blev hon överlycklig över spånet i hästboxen. En jättestor kattlåda att gräva i😄!
Ute cirklar fortfarande tornfalkarna, så jag törs inte släppa henne helt ensam. Vill inte hon ska bli falkmat.
Hon tar sitt jobb på allvar i stallet. Till vår stora förvåning tog hon i söndags sin första mus!!! Hoppas det blir fler, för det är sorkår i år.
Jag trodde det skulle ta tid innan hon blev råttjägare, eftersom hon blev moderlös vid 4 veckors ålder. Hon har ju inte haft någon som visat och lärt henne, men instinkterna är mycket starka tydligen.

Hon imponerar!!

I byn råder lugnet. Efter all fart och fläkt under juli, börjar det nu kännas lite tomt. Älgjägarna är de som trafikerar byvägen mest, men de verkar ha bråttom när de kör förbi till och från sina pass.

Byföreningens styrelse har dock planer på någon höstaktivitet inom kort, så håll ögonen öppna!! Vi får se vad det blir, men något roligt blir det!

På återseende här! 🙋‍♀️