Nils-Bengt har kallställt i Bystugan. Knösgårdens hästar fick vinterskor med broddar och snösulor i söndags. Vinterdäcken är pålagda för snöblandat regn och minusgrader har redan gjort vägarna hala. Vintern är i antågande.

Igår, tisdag, var det barmark, men meteorologerna varnade för snö. Tog in trädgårdsmöblerna, tömde uteblomkrukor och satte rosorna i källaren för det är ju dags. Vår fina BYRÄV höll sig synlig nästan hela dagen till gårdshundens stora förtret. Vid 17-tiden började det snöa så smått.

Under natten kom ca 2 dm blötsnö och snöandet bara fortsätter idag onsdag. +0,7 grader. Nu är det läge att göra snögubbar!

Min släkting Tina, väst i byn, berättade häromsistens att hon hittat intressanta inspelningar på Västernorrlands länsmuseums hemsida Murberget .

Inspelningarna är från 1989 med Mats Holmgren som sjunger sina morföräldrars och föräldrars visor från barndomen. LYSSNA HÄR!
Det är fint att höra visorna som min mamma sjöng för oss barn och som jag också sjunger för mina barnbarn nu. Några av visorna hade jag glömt, men kom ihåg när jag hörde dem.

Visor kan leva vidare i generationer. Alla visor är dock inte ”rumsrena” idag och en är underlig och otäck. Den har jag aldrig förstått varför man sjöng för barn. En del visor mår nog bra av att falla i glömska, medan andra behöver leva vidare för att ge trygghet, tröst och rötter till små barn.
Kanske fler av er också vuxit upp med dessa visor?