Nu är tiden kommen för slåttanna i år ca 2-3 veckor tidigare än vanligt. Traktorerna brummar på alla byns lägdor. Det blir balar och löshö beroende på olika system att ta tillvara höet. Att sommaren är tidig i år är besvärligt för en del fåglar som valt olämpliga platser för sina bon t.ex inne i självlastarvagnens kåpa (bo med 4 små ägg) eller uppe under taket vid höfläktens trumma (3 svalungar hoppade ur boet i rena förskräckelsen). Kanske svalungarna klarar sej, men de var inte flygfärdiga ännu.

N’Lill-Alfre brukade sjunga denna passande sång, som ett av barnen i byn döpt till:
Jansjöfamnen
Nu ä’rä soligt å värnt på Knösen
å Jangchön famnar i böljor blå
å fröna skramlar i penninggräsä
å alle man skola ut å slå
å var ä slipsten
å var ä bytta
å mat i väska på ängen ut
nu ä’rä frågan om å göra nytta
nu få vi svettas innan dä bli slut!

På Alfreds tid gick man män, kvinnor, barn och hästar ur huse för att bärga höet inför vintern. Då var byn betydligt mer folkrik jämfört med idag och det mesta gjordes med händernas kraft och med hjälp av hästarna.

Lägdorna slås idag fortfarande fast vi är färre och vi svettas fortfarande i solen. Traktorerna och maskinerna gör många händers och hästars arbete. Lägdorna i byn hålls öppna och byn levande.

Idag finns också bystugans sommarkafé där höbärgarna och andra fikasugna kan få en paus och gofika eller mat. Mysigt!

VÄLKOMNA TILL BYSTUGANS SOMMARKAFÉ!
ÖPPET 12-16 i juli